För åttio år sedan och lite till var idrott i mer organiserad form en ganska ovanlig företeelse på landsbygden och i det avseendet var Fröjered inte något undantag. Intresse för idrott fanns dock i hög grad hos bygdens ungdom även om möjligheterna till praktiskt utövande var mycket begränsade. Mestadels var del fotboll som under ganska primitiva förhållanden fick ge utlopp för idrottsintresset, men man utövade även friidrott i dess enklare former. Så småningom uppstod ett behov av en mer ordnad form av idrottsutövande och tanken på att bilda en idrottsförening väcktes.

Den tanken blev verklighet en kväll i juni månad 1927 då ett tjugotal ungdomar efter avslutad fotbollsträning på den så kallade Stallbacken vid Annefors samlades till ett för att dryfta sina idrottsproblem. Man beslöt då att bilda en förening vilken fick namnet Fröjereds Idrottsförening.

l början var det fotboll och friidrott som man mest ägnade sig åt, men så småningom kom även en del andra grenar att stå på programmet. Under åren har föreningen, mer eller mindre framgångsrikt, sysslat med bandy, bordtennis, gymnastik, orientering, skidor, fotboll samt innebandy.

Föreningens första år blev mödosamma ur ekonomisk synpunkt och man hade svårt att få in medel till verksamheten. Man anordnade basarer i Blåbandslokalen (som låg ungefär där cykelutfarten från Fröjevis parkering finns i dag) vilka inbringade de kronor som behövdes till de nödvändigasle utgifterna. De ekonomiska problemen minskade något när man 1929 fick hyra en festplats av dåvarande godsägaren Johansson på Annefors. Man byggde då en dansbana och anordnade fester vilka gav ett tillskott i kassan.

Under de första tio åren var verksamheten livlig och medlemsantalet steg till omkring 70 medlemmar 1936. Man brottades dock med en del svårigheter och ett ständigt problem var planfrågan, som man trots stora ansträngningar inte lyckades lösa under hela 30-talet. Detta bidrog till att en del av fotbollsspelarna sökte sig till andra klubbar och minskat intresse i övrigt gjorde att föreningen under några år förde en blygsam tillvaro. Verksamheten återupptogs med förnyade krafter 1943 och föreningen har sedan genom åren växt sig allt starkare.

Med åren har banden till Tidaholm vuxit sig starkare, inte minst i och med det faktum att Fröjereds IF blev den förening som förde upp den nya idrotten innebandy på programmet, när sporten dök upp i början av 1990-talet.

Nu har sporten fyllt körkort inom föreningen och inneburit att Fröjereds IF är den förening i Tidaholm som har flest aktiva utövare. Herrlagets sejour i div I och damlagets framgångar i just div I de senaste åren (landets näst högsta serie) innebär att Fröjereds IF också skördat de mest framskjutna idrottsliga framgångarna under de senaste 60 åren i Tidaholm.

I skrivande stund har vi cirka 500 medlemmar.

En siffra som den grupp av ungdomar som startade föreningen 1927 aldrig kunde drömma om, den där kvällen i juni månad.

Utöver den rent idrottsliga verksamheten har medlemmarna i skilda sammanhang lagt ner ett utomordentligt arbete för föreningens bästa. Man behöver bara peka på de insatser som gjorts vid tillkomsten av tidigare fotbollsplanerna Skogsvallen och Bruksvallen samt inte minst vid anläggandet av den nuvarande idrottsplatsen Fröjevi. Lägger man därtill det arbete som under hembygdsfester, bingo, lotterier, tipspromenader med mera lagts ned för att klara föreningens ekonomiska problem, allt annat föreningsarbete ej att förglömma, kan man kanske ana sig till vilka eoner av tid som byggt det vi i dag känner som Fröjereds IF.