Under 1957 och våren 1958 var Bruksvallen föremål för omfattande förbättringsarbeten, bland annat lades nya täckdiken, planen breddades och försågs med helt ny gräsmatta. Den återinvigdes sedan under pompa och ståt den 17 augusti 1958. Idrottsplatsen var efter dessa arbeten i mycket bra skick och ännu bättre blev den när man inför höstsäsongen 1961 kunde ta i bruk en ny omklädningspaviljong innehållande två omklädningsrum, domarrum, duschar samt en expedition vilken även gjorde tjänst som pentry. Därmed var föreningen väl rustad för sin verksamhet under många år framöver. Epoken Bruksvallen avslutades den 4 juni 1976 då sista matchen spelades bakom tegelbruket.
Drömmen om Fröjevi
Drömmen om en egen idrottsplats fanns dock hela tiden i bakgrunden och då Bruksvallen så småningom blev alltmer sliten, aktualiserades frågan på allvar i slutet av 60-talet. Marken som inköptes 1939 var fortfarande i föreningens ägo och det var ganska naturligt att denna plats ansågs lämplig för en ny anläggning. Området var dock för litet, men genom tillköp av mark från angränsande fastigheter hade man slutligen ett område omfattande cirka 30.000 kvadratmeter till förfogande. Det fortsatta planeringsarbetet drog ut på tiden och först vid årsmötet 1972 kunde ett definitivt beslut fattas att den nya idrottsplatsen skulle byggas.
Det stora problemet var finansieringen av projektet som skulle utföras i tre etapper. De ekonomiska hindren undanröjdes dock när föreningens ansökan om att första etappen skulle få utföras som AMS-arbete beviljades. Därmed kunde arbetet som omfattade två fotbollsplaner, parkeringsplats och nätstaket runt anläggningen igångsättas, vilket skedde den 11 september 1973. Efter nästan exakt ett års arbete var denna del av anläggningen färdigställd.
Under tiden hade förberedelserna för etapp två som avsåg omklädningsbyggnaden pågått. Den skulle utföras helt i föreningens egen regi och sedan byggnadstillstånd beviljats kunde man börja arbetet den 9 november 1974. Därmed vidtog ett hängivet och uppoffrande arbete av medlemmarna, vilket pågick under hela det följande året, varpå byggnaden stod färdig att tas i bruk i slutet av april 1976. Man hade nu fått tillgång till förnämliga lokaler och förutom fyra omklädningsrum omfattade byggnaden duschrum med bastu, domarerum, expedition, kiosk, toaletter samt det inte minst viktiga, en efterlängtad klubblokal.
Entréporten, som utgjorde anläggningens tredje etapp, uppfördes närmast på rekordtid under juli månad samma år och därmed förfogade föreningen över en i det närmaste komplett idrottsanläggning. Genom en namnpristävling bland medlemmarna fick idrottsplatsen namnet Fröjevi.
Den högtidliga invigningen av Fröjevi ägde rum lördagen den 31 juli 1976 och förrättades av ordföranden i Västergötlands Fotbollförbund, Karl-Axel Rosander, Skövde. Programmet i övrigt upptog bland annat en match mellan Fröjereds IF och en Tidaholmskombination. Den första fotbollsmatchen på Fröjevi spelades dock redan den 12 juni och premiärmotståndare var Mariestads BK.
Det har således varit en lång och mödosam väg från Stallbacken fram till dagens förnämliga anläggning Fröjevi. Man kan bara ana sig till de uppoffringar och arbetsinsatser som här har gjorts av medlemmarna under gångna år. Detta berömvärda arbete kommer ofta i skymundan och glöms bort, men det är på sin plats att påminna om det i detta sammanhang.