Nu har vi varit igång ett tag och det har varit synnerligen modest aktivitet på detta forum,
men bättre sent än aldrig.
Liksom i fjol rivstartade vi säsongen med att åka till Linköping för att spela Fat Pipe Invitaition Cup 15-17 september.
I år fick vi till fyra träningar innan cupen, så förhoppningarna var att vi skulle få fyra tuffa matcher och komma in i matchtempo efterhand.
Första matchen var mot Lerum och vi kom igång ganska bra. Lerum pressade också högt, vilket gav matchen fart och fläkt.
Vi tar ledningen efter ett par minuter, men två minuter senare är det kvitterat, något som skulle upprepa sig. Fem gånger tar vi ledningen och lika många gånger kvitterar Lerum. Slutresultat 5-5.
Vid hela tre av Lerums mål är vi sist på bollen och det är väl vid båda burarna som frånvaron av träning märks mest. Spelet ute på plan är förvånansvärt bra och vi hittar varandra riktigt fint emellanåt.
Efter en stärkande middag och en god natts sömn (släckt och tyst 23.00, mycket bra disciplin) var det dags för två matcher på lördagen. Båda dessa spelades i Friidrottshallen och första motståndare var Täby som vi stött på en gång tidigare.
Första perioden är ganska jämn spelmässigt och ställningen i första pausen är 0-0.
I början av andra drar Täby upp tempot och rullar ut oss några gånger med snabbt spel och distinkta avslut. De vinner andra perioden med 4-0, men det var nog enda perioden under hela turneringen som vi blev utspelade.
Sista perioden slutar 1-1 och matchen 1-5.
Björklinge var nästa motståndare och vi är mer med i matchen än vad vi var mot Täby, men nu blir det väldigt tydligt att vi har lite svårt med timingen framför kassarna. Vi skapar väl så många chanser som motståndarna, men de är mycket effektivare än oss och gör två mål i varje period, medan vi bara gör ett på hela matchen. 6-1 till Björklinge, men vi kände ändå att vi gjorde en skaplig match utom just där det avgörs, vid målen.
Resultaten innebar att vi fick spela match om 7-8 plats, och liksom i fjolårets bronsmatch fick vi möta Huddinge. Då lyckades vi vinna i sudden, så att det skulle bli en jämn match hade vi på känn.
Huddinge tar ledningen i slutminuten av första perioden och i andra följs lagen åt målmässigt.
Liksom mot Lerum har vi en ovana att släppa in ett mål strax efter vi gjort ett själva och med två sekunder kvar av andra sätter Huddinge 4-4.
Det är fortsatt jämnt spel i tredje, men efter halva perioden tar motståndarna ledningen och vi börjar jakten på kvittering. Båda lagen skapar chanser och med knappt en halv minut kvar lyckas vi dunka in 5-5 och ta matchen till sudden i år igen. Inga mål efter 5 min. och straffar får avgöra. Denna gången drar motståndarna det längsta strået och vinner matchen.
I fjol kom vi trea. Då vann vi en match, spelade en oavgjord (vinst i sudden) och förlorade två.
I år kom vi åtta. Nu spelade vi två oavgjorda (en förlust på straffar) och förlorade två.
Ganska lika facit trots olika placeringar.
Vi brände en hel del chanser, men det är som gamle Stenmark sa: Det är konstigt, ju mer jag tränar, desto mer tur har jag.
Vi tog Stenis på orden och tränade en gång till innan nästa uppgift:
Vänerns Pärla Cup i Mariestad 23/9.
Första tekning 08.15! innebar avfärd från Tidaholm 06.30 på lördagsmorgonen.
Fem matcher väntade och Varla IBK var först ut.
Varla är ett duktigt lag, men vi för ändå matchen utan att kunna pilla in bollen.
0-0 i paus. I andra prickar vi stolpe, ribbkryss och diverse målvaktsutrustning, men bollen vill inte in.
Varla skapar också en del chanser och efter halva perioden sätter de dit ettan.
Vi fortsätter trycka på, men det vill sig inte utan vi förlorar med 0-1.
Vi bestämmer oss för att inte bryta ihop över detta, utan köra på med vetskapen att målskyttet kommer att lossna förr eller senare.
Och se, redan i nästa match mot Surahammar lossnade det.
I den lite mindre Tunahallen satte vi full fart från start och gick upp till 3-0 efter tio min. Motståndarna reducerar visserligen innan paus, men det känns aldrig riktigt farligt och vi drygar ut till 4-1 i mitten av andra. Med 20 sek. kvar fastställer Surahammar slutresultatet till 4-2. Bra match tyckte vi, men detta var bara början...
I gruppspelets sista match mötte vi Skattkärr och vårt fina spel höll i sig.
Under dagen blev både offensiven och defensiven bättre och bättre och vi var väldigt fokuserade och noggranna över hela banan.
Ställningen i paus var "bara" 1-0 men i andra bjöds publiken på riktigt fin innebandy med många snygga mål. 4-0 efter 3.30 och 7-0 till slut.
Man tyckte det var lite trist att vi inte skulle vinna gruppen och därmed få mäta oss med de andra gruppettorna nu när vi hade kommit igång så bra efter vår förlust mot Varla.
Varla behövde ju bara ta poäng mot nollpoängaren Surahammar för att vinna gruppen, men tjejerna i Surahammar ville annorlunda och tog ledningen i första perioden.
Denna match gick efter vår sista gruppmatch så vi fastnade och följde dramatiken.
Vi tänkte nog att Varla skulle vända på steken men när Surahammar satte tvåan i början på andra perren väcktes hoppet. Tänk om... Varla skapade en del chanser, men det dröjde tills det var 14 sek kvar innan reduceringen kom och eftersom det är rullande tid han knappt tekningen göras.
Vi vann gruppen på bättre målskillnad! Vad var det Stenmark sa?
I vår första slutspelsmatch fick vi möta duktiga Östra från Jönköping som vi haft duster mot förut.
Nu var vi emellertid igång ordentligt och att vi nu även fått ordning på målskyttet gjorde att vi förde matchen rejält och ledde i paus med 5-1.
Vi fortsätter jättebra i inledningen på andra perioden och går upp till 7-1 innan vi slår av på tempot lite, men utan att börja slarva.
Östra får in ett mål till slutresultatet 7-2, men vi summerar en väldigt bra genomförd match.
Örebro, som vann sin grupp bl.a. före Warberg och inte släppt in ett enda mål i gruppspelet, vann sin "semifinal" mot Skoghall med 3-1, så därför blev det en final mellan FIF och Örebro kl 18.25 efter en lång dag i fantastiska Novab arena.
Man kunde kanske befara en reaktion efter alla urladdningar på vägen till finalen, men det enda man märkte var att koncentrationen och fokuseringen var ännu bättre nu, trots Örebrotjejernas intensiva uppvärmning.
Klockrent uppoffrande försvarsspel, finfint spel över hela banan och många giftiga anfallskombinationer gjorde att vi förde även denna match ordentligt mot mycket kvalificerat motstånd och gick upp i en 3-0 ledning i paus efter väldigt snygga mål.
De duktiga Örebrotjejerna försökte trycka på i början på andra, men vi spelade mycket disciplinerat och kunde sätta slutresultatet 4-0 med två min. kvar.
FIF F03 vinnare i Vänerns Pärla Cup 2017!
Detta var tyvärr sista året vi får spela VPC, då vi faller för åldersstrecket nästa år. En fantastiskt välarrangerad cup, som har vuxit och innehöll i år lag från tolv olika distrikt. Det är inte många cuper som når upp till det. Kul att få avsluta på bästa sätt och känna att säsongen 2017/18 är igång på allvar.
